Du var nog den goaste, snällaste... Har gått fyra hela år och det är så orättvist att du skulle lämna oss. Och att du inte fick vara den otroligt fina farmor, mormor, mamma och fru de sista åren av din tid är så sämst. Men du kämpade in i det sista, du var en fighter och jag vet att du fortfarande kämpar och vakar över oss ovan molnen var du än befinner dig, så är du fri nu farmor från din lömska sjukdom. Du kommer alltid inspirera mig till att vara en bättre människa och ta hand om andra. Saknar dig ♥